| Years of famine and years of sigh | 
| Reaps our land that fell from crest | 
| Creatures, serfs and men hanged high | 
| Yet no remedy | 
| What will ever please our Gods? | 
| Gather the chiefs and sages | 
| What will save the tomorrow | 
| From these Dark Ages | 
| Slay and sacrifice our king | 
| Coat the statues with noble blood | 
| Intensify the holy smoke | 
| With a royal lamb | 
| Now neither your braves, your wise nor gold | 
| So far renowned | 
| Will be of aid now as the doomsday call | 
| Now you must rise up to show the steel | 
| Courage of your heart | 
| And soon you’ll raise your horn in Valhalla’s hall | 
| Skula, Skorpa, Skalk | 
| En man han tjänt herr lagers gård | 
| I sommar, vinter år för år | 
| Säg mig, vem sörjer nu för dig? | 
| För slit och släp under himmel grå | 
| Han blott sitt bröd som löning får | 
| Säg mig, vem sörjer nu för dig? | 
| Så kommer hastigt budet in: | 
| — Vår herre lägrar dotra din! | 
| Säg mig, vem sörjer nu för dig? | 
| Och trällen nu genom dörren steg | 
| Han lämna plogen vid årkerns teg | 
| Säg mig, vem sörjer nu för dig? | 
| — Herr lager hör nu mina ord | 
| Min doter till din hora gjord | 
| Säg mig, vem sörjer nu för dig? | 
| Och lager sa i vredesmod: | 
| — Du värnar ej om ditt trälablod | 
| Säg mig, vem sörjer nu för dig? | 
| Varken öl eller vin dig ämnat | 
| Ej heller ägorätt | 
| Dock Skula, Skorpa, Skalk | 
| Träl visste ej ett ord utav | 
| Förrns strupen hans var skuren av | 
| Säg mig, vem sörjer nu för dig? | 
| — Det här är nog för bot idag | 
| Och dotra tar jag vid behag | 
| Säg mig, vem sörjer nu för dig? | 
| — Kom jag ska visa dig min rätt | 
| Att trösta dej på valfritt sätt | 
| Säg mig, vem sörjer nu för dig? | 
| «O tack!» | 
| Han sa med gråtmild röst | 
| Och stötte kniven uti hans bröst | 
| — Säg mig, vem sörjer nu för dig? |