| I dessa dagar i vårat land
|
| Har vi glömt våran manhaftighet
|
| Ge damen blommor och kyss på hand
|
| Är det nu nästan ingen som vet
|
| Men det finns ännu karlar i faggorna
|
| Som inte skäms för dom svenska flaggorna
|
| Han har nyss kommit hem ifrån fjärran land
|
| Och han känner en dams hemlighet
|
| Här kommer, här kommer en svensk sjöman
|
| Som har seglat på böljorna blå
|
| Svajande gång ståtlig och lång
|
| Det är han, han är den flickorna tittar på
|
| Ja han är välkänd uti alla hamnarna
|
| Ifrån New York till Bordeaux
|
| Här kommer, här kommer en svensk sjöman
|
| Som har seglat på böljorna blå
|
| Han är en kille med ruter i
|
| Och han backar ej för någonting
|
| Står stadig när stormen tjuter i
|
| Och när skeppet det skvalpar omkring
|
| Han simmar runt i stormen och tar det kallt
|
| Fast han ibland är tvungen att svälja salt
|
| När han kommit iland vill han vara fri
|
| Men funderar ibland på en ring
|
| Här kommer, här kommer en svensk sjöman
|
| Som har seglat på böljorna blå
|
| Svajande gång ståtlig och lång
|
| Det är han, han är den flickorna tittar på
|
| Ja han är välkänd uti alla hamnarna
|
| Ifrån New York till Bordeaux
|
| Här kommer, här kommer en svensk sjöman
|
| Som har seglat på böljorna blå
|
| Här kommer, här kommer en svensk sjöman
|
| Som har seglat på böljorna blå
|
| Svajande gång ståtlig och lång
|
| Det är han, han är den flickorna tittar på
|
| Ja han är välkänd uti alla hamnarna
|
| Ifrån New York till Bordeaux
|
| Här kommer, här kommer en svensk sjöman
|
| Som har seglat på böljorna blå |